Att bo i ett annat land gör att en tänker mycket på saker som tidigare har känts helt vanliga och vardagliga. Små saker som är annorlunda mot vad en är van vid. En kommer på sig själv att ha samtal om hur dörrhandtag är utformade och med att börja alldeles för många meningar med ”In Sweden…”.
Igår ägnade jag till exempel eftermiddagen åt att tvätta. Istället för knata ner till tvättstugan i källaren, vilket jag brukar beklaga mig nog så mycket över, så måste jag här i SF släpa ut min tvätt till en ”laundromat”. Visserligen är vi lyckligt lottade med en sådan inrättning bara ett kvarter från vår lägenhet, men det blir trots allt lite mer av ett projekt att tvätta. För det är inte bara själva lokalen som är annat än vad en är van vid. Det kostar ju givetvis pengar att tvätta på tvättomaten, 3 dollar i mynt ska petas i maskinen innan du ens får välja mellan ”medium varm”och ”normal hot”. Inga 40 eller 60 grader här inte. När det sedan är dags att torka dina klädtrasor så kostar det 25 cents för 5 minuter. Ingenstans finns det något som talar om hur lång tid som är rimligt att betala för. Nej, du får helt enkelt chansa och riskera att dina kläder blir dockkläder om du drar till med 45 minuter, eller känna efter vart femte minut om det är torrt eller ej. Och se för guds skull till att du lägger in pengar till rätt maskin, annars kan det hända att du väntar medan dina blöta kläder ligger och möglar samtidigt som tumlaren ovanför din torkar någon annans kläder för dina pengar. Det kan eventuellt ha hänt mig igår.
Haha, kvoten för dagens i-lands problem härmed fylld för denna vecka ;-).
Jag som tycker det är jobbigt att tvätta hemma…
Åh, jag får lite varma minnen av när vi släpade kläder till tvätten i Paris =)
Ja det var ganska fint ändå, Linda!